ludvigssons

Well dagarna kommer och dagarna går... som man sjunger i Roy och Roger...

Så är det och det viktiga är att stanna upp och känna - fy sjutton vad bra vi har det!

Utemellan är det så. Att man får tänka efter över hur bra vi faktiskt har det. Trots små- bekymmer och funderingar!

 

Måste berätta om storKillen som var ute på skoterturné förra helgen. Nu när det är så trist slaskigt och dåligt före anser jag att skotersäsongen är slut- men inte resten av familjen. Så storkillen åkte förra söndagen på skoterturné och skulle göra några "ärenden" i skogen. Typ saltsten och sånt ni vet.

Hade en kälke påkopplad på  skotern en stund men körde fast med den så den kopplades lös. Körde fast med skotern nån fler gång i "stöpan" som vi kallar detta snöslasksurvattutjarv som finns i skog och på sjöar den här årstiden. Och som man inte gärna kör fast i för då sitter man där - och det är en hel del jobb att ta sig lös. Om man klarar det själv, oftast behöver man hjälp på ett eller annat sätt, ett par armar till eller spännband eller nån annan bra lösning.

 

Så åter till storkillen som är en av de tjurigare sorten. Han gav sig inte skulle göra bort det han tänkt.

Så - körde han fast igen- riktigt fast. I stöpan som nådde honom till låren. Och lårens höjd på en som är 1,85 över marken - det är högt. Tänkt då en skoter som sitter fast i det. Den sitter fast. Sonen provade jobba lös den ett tag, men insåg att det inte skulle gå. Blöt blev han och då biter kylan fast i skinnet. Så vad göra? Storkillen hade inga tändstickor eller tändare och hade han haft det så hade det nog varit lika blött som skinnet och sursockarna i stövlarna. Så vad göra? Jag skulle nog satt mig ner och gråtit tills jag fick lov att börja promenera. Men icket storkillen. Han ville ha upp en eld för att kunna torka sig själv och kläderna.

Så han samlade lite torrkvistar, rev en par flikar från flanellskjortan som han doppade i bensinen, tog lös tändhatten med tändstiftet i, drog i startsnöret ett par gånger för att få gnista på skjortan och därigenom fick han eld på skjortan som han sen kunde tända på träpinnarna och göra upp en eld med hjälp av det.

Jag är som imponerad av driftigheten och tankeverksamheten.

Sånt kommer man långt på. Nu fick han bara sockarna torra och fick trots allt börja promenera tillbaks och fick så småningom hjälp och skjuts av lillebror med kompis. Allt löser sig till slut.

 

Nu ska jag återgå till arbetet! Sköt om er!