Jag sitter på T-centralen i Stockholm. Är på väg hemöver och väntar på tåget. Har varit och hälsat på våren i Växjö. Lyssnat på föreläsningar om arbetsrätt. Kom hit på stationen vid halvåtta och väntar nu på tåget som ska ta mig vidare på resan hem. Hem till Storuman, snön, vårvintern och solen hoppas jag. Sitter och drömmer om morgondagen då jag ska ta mig ut på skotern, umgås med familjen vid en eld, grilla en macka, kanske fiska lite och njuta av familj, umgänge, trygghet och rikedom vad gäller frihet. Stationen vibrerar av människor, människpt på väg, som väntar och som fördriver tid i värmen på flykt undan kylan. Då kolmer en tjej i min dotters ålder, hon bär på en påse. Påsen skramlar, tomburkar låter det som. Med sig har hon en kvinna, kanske hennes mamma. Tillsammans tillbringar de lördagkvällen med att leta romburkar i soptunnorna. Tomburkar att panta för att ha råd. Med vad vet jag inte men min fantasi har inte några gränser. Jag kommrr på mig med att sakna min dotter som befinner sig i trygghet med vänner i en fjällstuga, glad mätt och trygg. Skilda världar.
