ludvigssons

Ladan är invigd för detta år för familjen Ludvigsson. MellanKillen hade träningsmatch ikväll. Han skötte sig bra med tanke på att han inte vart på träning på en vecka då förkylningsfulingen slagit sina klor i honom.
Hela laget skötte sig bra. Oavgjort blev det och med det får vi säga att de har startat säsongen.
Kul är det. På onsdag har lilla K tänkt sig äntra hockeyplanen igen. Hon gjorde ju ett test för två år sen, men när ingen ville passa henne där hon stog helt rätt placerad så gav hon upp - surmulen och trumpen. Men nu ska hon prova igen. Nästa år vill hon vara med på hockeyskolan så då är det bara att börja träna.
Vi ser väl... hon är ombytlig bönan. Precis som en tvilling(stjärntecknet) ska vara.
StorKillen började klaga på att han var krasslig - jag hoppas han klarar sig. Men lite konstigt vore det. Samma där - vänta och se.

Maken åker t Umeå på möte i morgon. Statoil 1-2-3 möte. Spännande är det att det har möten och sånt även för oss. Det borde betyda att man är rädd om sina automathandlare. Och det är de! Får vi bara höra vad de har att säga om det kommer några spännande och roliga nyheter.
Själv så har jag det - som vanligt- fullt upp. Jag har fått förmånen att gå en coachad utbildning kan man nog kalla det. Och det är spännande. Att försöka förbättra/förändra sig själv och det man gör. Kan nog behövas på en del områden. Maken påstår att min omsorg om honom gärna kan utvecklas. Han önskar massage, gott fika och fotvård när han kommer från jobbet. Jag påstår att det inte är såna förbättringar jag strävar efter. Jag ska lära mig delegera mer. Så jag får mer tid till sofflocket och pralinasken.
Dessutom är fotvård mardrömmen. Det skulle aldrig hända. Den dagen är det nåt fel på mig då får ni ringa ambulans.
Och i denna utbildning så får jag lite utmaningar. Som gör att mitt schema blir lite förändrat, det tar tid att ställa om sig i skalle och hjärta. Men det är som sagt spännande!

Sen laddar vi för en förtioårsfest på lördag. Jag ska tydligen hålla i underhållningen. Så jag tränar för fullt på min gitarr och sångröst. Nä då. Jag ljuger. Nån annan ska få stå för underhållningen. Jag vet bara inte vem än.
Har ni nåt tips på skojig underhållning/tävling/lek så hör gärna av er. ( aldrig ute i sista minuten eller ???)

Och annars då - vi är ju hundvakt åt vackra hunden Zita. Hon är så fin. Och det är så skoj att hon har funnit sig tillrätta här. Vi strävar efter att hon inte ska ha magrat allt för mycket när hon får åka hem så här får hon smaka både det ena och det andra. Till skillnad mot för husets egna Sivan. Så Sivan hon är lite sur hon. Och vill inte äta upp sin egen mat. Men tjuvpassar på att äta den andra matskålen så fort hon får tillfälle. Så hon lär väl rulla fram snart. Som grisen.

Ja ja slutsurrat för ikväll det blev en intetsägande långrandig uppdatering men ändock en uppdatering.

Jo - en sak till- igår firade vi vår tolvåriga bröllopsdag. I skogen. Vid en korvgrillningseld. Mys.
Men vi har varit tillsammans mycket längre... så länge så jag har haft min bostad längst i det här huset - av alla ställen jag bott på i mitt liv. Det känns - länge. 22 år. Det ni!