ludvigssons

Ja ibland förändras livet blixtsnabbt.

Jag och lilla K befinner oss i Umeå. Vi kom hit kl 17.15 igår fredag.
Vid kl 13.30tiden igår fick jag ett telefonsamtal där min lilla mamma - samlad - talade om för mig att hennes G låg på Iva i Umeå.'
G som har funnits med sen jag var ca 17 år.
Han har ramlat och slagit huvudet ordentligt.
Han ligger i respirator, nersövd och är opererad för att trycket i huvudet är alldeles för högt.
Ingen vet vad som hände, ingen vet vad som kommer att hända.
Vi håller alla tummar och ber till de Gudar vi hoppas ska hör oss att det ska gå bra.
Det är det enda vi kan göra- och finnas till.

Jag blir förundrad och glad över den fina  vårdapparat vi har, den fina personal som finns, alla vänner och bekanta som bryr sig om, ringer och hör av sig.

Vi tar en dag i taget - en stund i taget. Men jag säger det igen- du vet inte vad morgondagen kan innebära - krama om de dina och tala om för dem vad de betyder för dig.


Stort tack fina moster H och K för att lilla K fick vara med er idag. Hon stortrivdes och fick ha en mysig dag trots omständigheterna.