35 år sen ....
Uj uj uj - liten var jag och de lämnade mig i Gunnarn hos morfar och mormor - MITT I NATTEN ! Kallt var det - och väldigt mörkt för en liten, trött och ledsen tjej.
Jag brukade ju vara där men ville inte bli ditskjutsad mitt i natten. Och inte lämnad ensam i trappen - gråtandes.
Jag ville vara med min pappa och mamma- hemma i min varma sköna säng på skolgatan 6 D !
Men jag måste ju ha somnat. För när jag vaknade var det ljust ute. Och vi väntade. Sur var jag - för jag ville verkligen inte vara där jag var just då. Oxh jag kunde vara sur - redan då ;0)
Till sist måste vi ju ha fått veta i alla fall. Att världens skrynkligaste, skrikiga, svarta lilla troll hade kommit till världen. Trollet som min farmor sen kallade Kotte - från favoritjulkalendern - Trolltider. De var faktiskt lika! Då.
Jag vet att min pappa sen kom och skulle ställa in sig hos mig efter den nattliga färden. Han kom med en sån där trissa ni vet som man pumpar ett handtag mitt uppe på och sen släpper man så snurrar den runt runt och spelar musik.
Jag ville inte ha den.
Men lillasystern jag fick- trollet, busungen, stor-i-truten-tjejen, kaxiga, modiga, söta, snälla, fina - hon fick jag dras med - hela livet. Och det är jag mycket glad och tacksam för idag.
För Idag - trettifem år senare. Är det en av mina absolut bästa vänner - EVER Som jag pratar om. Hon fyller alltså år idag . Min lilla syster. Grattis på dig tjejen!!!
Tack allra käraste syster!! Kram Kotte
Och jag ääääääääääääääääääääälskade att vara på Tallstigen. Sedan Höjdvägen.