Hemma igen
Japp det var en planerad snabbvisit men som det är nu i våra liv så går inget att bestämma till 100 % man planerar och så ser man vad som händer. Men vi kunde åka hem i dag.
Vi hann shoppa en snabbis på stan idag innan det var besökstid på lassa.
Mr G var - precis som igår - iförrgår och i över en vecka nersövd i respirator och med sin allvarliga skada i huvudet. Han har dessutom reagerat på penicillinet mot lunginflammationen så han hade nässelutslag som såg ut som exem på kroppen. Jag tycker det är skönt att han får sova så länge som möjligt. Mycket för att man gruvar sig för den kommande väckningen. Sen behöver han tid på sig. Trycket är högt - för högt - och febern går upp och ner.
Men som de säger på lassarettet. Läget är allvarligt - det kan tillstöta komplikationer men de gör allt de kan.
Känns inget bra att lämna lilla mamsen där bland alla apparater och sladdar vid mr G´s sida.
Men jag är glad över det sociala kontaktnät de har och över alla som jobbar där på IVA som tar hand om både Mr G och mamms så bra som det går.
Vi förstår sakta men säkert att det här kommer att ta tid - lång lång tid - Hoppas vi !!!! Och vi kommer att finnas där !
Och tänk att vardagen går på nästan som vanligt - man skrattar och man gråter, man lever och får tiden att gå ...
det är lite underligt i alltihopa... man tycker att världen borde stanna upp med allt som händer runtom oss...
Ikväll när vi kom hem så hade storkillen spelat match och de vann- 5-1. Så trist att vi inte fick se matchen när storkillen hade fått göra två mål och två assist.
Jätteskoj för hela laget att det gick bra för jag hör att de hade fått kämpa en hel del både idag och igår.
Maken hade lagat gomat och sen kom trevligt sällskap så jag fick dricka nåt glas vin till melodifestivalen.
I morgon är det två matcher en kl 12 för mellan K och en kl halvtre för storK .... så hela min dag blir inne på isladan.
Jag hoppas att lilla K kan få göra nåt annat skoj. Vi får väl se vad vi kan göra...
Maken jobbar i alla fall.
Snart vill jag upp i slalombacken det är lite för längesen sist vi var där .... men som sagt - en dag i taget. Hela tiden.
Sköt om er allihopa.
Vi hann shoppa en snabbis på stan idag innan det var besökstid på lassa.
Mr G var - precis som igår - iförrgår och i över en vecka nersövd i respirator och med sin allvarliga skada i huvudet. Han har dessutom reagerat på penicillinet mot lunginflammationen så han hade nässelutslag som såg ut som exem på kroppen. Jag tycker det är skönt att han får sova så länge som möjligt. Mycket för att man gruvar sig för den kommande väckningen. Sen behöver han tid på sig. Trycket är högt - för högt - och febern går upp och ner.
Men som de säger på lassarettet. Läget är allvarligt - det kan tillstöta komplikationer men de gör allt de kan.
Känns inget bra att lämna lilla mamsen där bland alla apparater och sladdar vid mr G´s sida.
Men jag är glad över det sociala kontaktnät de har och över alla som jobbar där på IVA som tar hand om både Mr G och mamms så bra som det går.
Vi förstår sakta men säkert att det här kommer att ta tid - lång lång tid - Hoppas vi !!!! Och vi kommer att finnas där !
Och tänk att vardagen går på nästan som vanligt - man skrattar och man gråter, man lever och får tiden att gå ...
det är lite underligt i alltihopa... man tycker att världen borde stanna upp med allt som händer runtom oss...
Ikväll när vi kom hem så hade storkillen spelat match och de vann- 5-1. Så trist att vi inte fick se matchen när storkillen hade fått göra två mål och två assist.
Jätteskoj för hela laget att det gick bra för jag hör att de hade fått kämpa en hel del både idag och igår.
Maken hade lagat gomat och sen kom trevligt sällskap så jag fick dricka nåt glas vin till melodifestivalen.
I morgon är det två matcher en kl 12 för mellan K och en kl halvtre för storK .... så hela min dag blir inne på isladan.
Jag hoppas att lilla K kan få göra nåt annat skoj. Vi får väl se vad vi kan göra...
Maken jobbar i alla fall.
Snart vill jag upp i slalombacken det är lite för längesen sist vi var där .... men som sagt - en dag i taget. Hela tiden.
Sköt om er allihopa.
Kommentarer
Trackback
