ludvigssons

ja nu är det lite Ferryfeber här hemma i Storuman.
Självklart är det som man gör det. Maken tycker inte det är så märkvärdigt- han brukar åka skidor och skjuta prick lite nu och då - på djuren i skogen - det svåra är väl när det är ospårat och bössan immar igen p.g. av blötsnö och drivis. När avtryckarfingret sitter fast i järnet på kikaren för att man blött fingret och känt åt vilket håll det blåser.
När det är så mycket snö så hunden som ska skälla tufsar fram i bakspåret för att snön är så djupt. När det är så kallt så tjädrarna fryser fast i talltopparna och inte faller ner fast de är stendöa så man får klättra 25 meter upp för att plocka ner dem. När fötterna är som isklumpar och svetten och snoret fryser till istappar för att det är -25 grader och man måste ut för annars svälter barnen ihjäl.
Det är sport.
Att ha färdigtrampade spår med folk som står med reservstavar och skidor efter spåret, folk som vallar med valla för trettitusenkronor, som lagar maten och laddar bössan... det är väl inget.

Nej självklart är vi glada över detta - maken också !
Men det är nog svårt att inse vilken bragd det är. Självklart vill man även säga Grattis till Arne och Margareta som lyckats fostra denna pojke - eller tre häftiga pojkar - alla duktiga på sin grej. Stolt skulle man vara ! Tycker jag de ska vara ! Med all rätt !

Själv går jag om kring och funderar på vad jag ska säga när reportrarna invaderar byn och vill ha "uttalanden" från ortsborna. Jag måste ju vara förberedd så jag säger smarta och intressanta saker. Ungefär så här ;
" Björn Ferry är som vandrande vålnaden - han ligger mest ute och tränar i skidspår och på cykel, men ibland klär han på sig som en vanlig man, går in på samhället och äter lite lunch, hans vackra fru Di.... - nej Heidi har sitt eget viktiga jobb medf att sprida armbrytningen över världen."
Eller så här " Det är klart at tStorumans kommun fostrar duktiga idrottare - här är så kallt och tufft att leva så här måste man ha en tjurskalle för att ta sig nånstans- och det är inte de tuffaste som blir skidåkare, armbrytare eller nåt annat och tar sig härifrån - nej de tuffaste blir kvar "  O.S.V...
Det är väl bara det att.... SKulle det mot förmodan någon gång komma någon reporter och sticka sin mikrofon under näsan på mig så skulle jag
1. Omedvetet plocka fram teflonminnet och inte minnas ett skit av mina "smarta kommentarer"
2. Stå tomt och stirra med svrta ögon som hål i huvudet.
3. Gapa som en Umans Sik på torra land och bara säga typ " Ja han är väl ganska bra !"

Men tills den dan så kan jag väl fila vidare på min hyllningssång som jag ska sjunga i TV :

Många har sett Björn Ferry utan kläder
klädd i pjäxor lätta som fjäder
han plockar nog miniräknarn fram
när han kissar bakom trädens stam

Oh, Björn Ferry kliar inte sviden
När du åker skidor hela tiden
Vi gratulerar dig till OS-Guld
Det är bättre än en ränteskuld

Alla har hört honom sätta citaten
Men ingen har sett honom tillaga maten
Och Heidi hon har nog fått en snas
Som han satte i sin egen vas

Björn Ferry lättar inte på kalsongen
Nej han håller pressen stången
Ibland så pratar han ännu mer
Än OS kommitten medger ....

Ja det behövs väl filas på gissar jag.

Läget med Mr G för er som funderar - det är positivt - försiktigt positivt. Han har fått prova andas utan respirator- fortfarande nersövd men med mindre sömnmedicin. Han har fått vara utan respirator och med hjälp av syrgas går det bra. Men man provar bara korta stunder.
Han väntar på röntgen. Han väntar på fler operationer. Men han rör på armar och ben ibland. Så försiktigt positivt.