ludvigssons

det blev en lite annorlunda helg än jag tänkt mig...
Ni som inte gillar jakt och jakthistorier ni kan hoppa över det här inlägget!

Fredag hade jag tänkt sitta på pass själv mitt i skogen och njuta.
Men förkylningen ville annars- vi bestämde maken och jag sent på torsdagkväll att vi skulle ta det lugnt, att vi skulle åka ut när vi kände att vi var redo. Vi tog en tur och fikade ute, maken skar sig i benet, men det var enda blodsspillan vi var med på.
Dagen avrundade jag och lilla K med 9 årskalas innan vi anslöt till de övriga i jaktkojan.

Lördagen hade jag turen att få tillbringa med vår storkille som ville agera hundförare. Eftersom Maken inte kände sig kry bytte vi arbetsuppgifter - jag följde m storkillen som var hundförare och maken satt på pass med de två andra trollen.
Det är en upplevelse att få se kunskapen och viljan storkillen besitter, hittar galant i skogen, litar på kompassen , vet precis var han är och var vi ska, tänker till och talar om för mig hur vi ska bete oss för att få det att bli bra vid ansmygning på älgen, kollar vinden, kollar möjliga utvägar... jag är kort sagt imponerad. Han är bara 13 år !
Vi hade tur att få skjuta en kalv efter hunden, efter att vi stått 45 minuter och tittat på kon och kalvarna- vilken naturupplevelse ! Kon som rasade åt hunden, rusade mot den, frustade och fräste, kalvarna som höll sig tätt tätt intill varandra, eller intill kon hela tiden  hunden som slutade skälla och kom och la sig vid våra fötter... Jag ville ge upp men storkillen manade på, så till slut började hunden skälla igen och jag fick panga på när det blev läge . Storkillen och jag var båda lika glada när det slutade lyckligt och bra!

Sen var det jobb en stund, innan jag åkte upp till kojan igen och vi slocknade alla ovaggade !

Idag åkte lilla K och jag ut på Storumanklubben, lilla K somnade ca 7.30 ute på passet på ett liggunderlag när vi kom ut och sov till kl var 11- det är sövande med klar kall luft.
Jag satt och filosoferade över livet i allmänhet när jag hörde nåt som kom i skogen- kan ni förstå känslan när man hör nåt som kommer och slår i träden- det låter som man slår med pinnar, och man hör trampet på den mjuka skogsmossen man förstår och anar att nu ... nu kan det vara dax.
Men den älgtjuren kände nog lukten av oss och drog iväg innan vi hann se den- jag hörde rivstarten.
Sen satt jag en bra stund till - då kom nästa djur lunkande rakt emot mig, kanske var det 80 meter bort en stor fin älgoxe, inte så många taggar men en ståtlig tjur.
Jag siktade och funderade, men tyckte nog det var för mycket som var osäkert, jag vill ha ett säkert skott.
Men en fin upplevelse var det.
Sen vaknade lilla K,vi fikade och mös, tills en av hundarna rev i ett upptag alldeles i närheten då var spänningen på topp igen. Men det försvann vad det nu var. Däremot lunkade något förbi ute i skogen igen , såpass långt att vi hörde kvistar som bröts men såg inget, däremot var det en passare en bit bort som fick se ko med kalv som kom från vårt håll.

Jag är glad att jag har förmånen att få uppleva allt det här !

Ikväll har jag ett filmen Flickan som lekte med elden. Jag tyckte helt klart att den var bra ! Sevärd ! Men se gärna ettan först. Och jag väntar med spänning på sista filmen.
Dessutom har jag läst ut Camilla Läckbergs senaste bok. Den var också bra !

Sov gott !