Pluggtid

Sitter vid mitt köksbord med en valp vid mina fötter. En långbent långörad stortassad jämthundsvalp med slängig kropp och gnällig röst vid namn Hero. Storkillen har äntligen efter lång väntan fått hem sin nya jaktkompis. Förhoppningsvis ska vi få berätta och höra jakthistorier i timvis där "långben" är involverad. Han kom i måndags och håller på att försöka finna sig tillrätta i "storfamiljen" Ludvigsson. (Fem personer och - nu sex hundar...)
 
Kan säga att det känns rätt bra att ha något att skylla på så jag verkligen tar mig hem och pluggar för nu känner jag mig lite lätt stressad över mitt universitetslärande. Men det brukar gå bra. Den här gången är det ett intressantare ämne än det förra, som var Ekonomistyrning med personalekonomi. Den här gången är det Arbetspsykologi. Hur intressant som helst. Och jag gillar lärarens ord, Det finns ingen sanning, allt är sant. Sen hade hon ett till - Stackars dig som vet så lite, så att du tror att du vet så mycket!

Var ner till Växjö förra helgen som var, trevligt som vanligt. Umgänge, föreläsningar och lärande i massor. Lång resa dit och lång resa hem. Men så länge det ger mig något fortsätter jag. Familjen hade tillbringat massor med tid på skotrarna, så mycket tid att det är minst tre som måste lagas om jag förstod det rätt.
Detta även fast storKillen har foten i gips efter en bruten fotled. Han gick på foten en vecka efter den 18/1 då han spelade hockeymatch och dråsade in i sargen med fötterna före, tills vi tyckte att vi kanske måste kolla eftersom den inte slutade smärta vid belastning. Han röntgades en måndag och hade på söndagen kört skoter och traskat i skogen, fotleden var av och han hade haft tur som inte vrickade till den och fick en "splitterfraktur"? tror jag det heter. Ja ja - hög smärttröskel har sonen i alla fall...
Ikväll blir det musikal med lokal anknytning, StorNila. Väldigt spännande ska det bli - speciellt då lilla Kärlekstjejen är med i orkestern. Vilka äventyr de får vara med om. Jag är full av beundran och tycker de gör det suveränt bra alla som är involverade.
 
Annars så går vi och vänter lite, världen är hård, livet är tufft, människor är - ibland respektlösa kanske man kan säga. Ibland tänker man sig nog inte för - hur det kan bli i slutändan. Jag vet inte vad jag ska tycka egentligen om allt, men bland annat att det blir komplikationer när man inte kan kommunicera i nån ordning. Och se till att motparten förstår vad man menar när man säger det. Sen är det ibland upp till var och en att välja hur man vill ha det. Och det är inte det lättaste att förstå alla gånger. Speciellt inte när man är relativt ung.
Men jag hoppas allt löser sig och att vi kan gå vidare med en erfarenhet till i bagaget. Och att resultatet blir - bra?!
 
Nu fortsätter pluggandet!
 
 

kallt igen

Jag har liten Sixa som trycker sig mot kaminen för att få govärme då det är 24 grader kallt ute- igen. Kärlekstjejen är på ridlektion jag hoppas verkligen att hon håller sig värmen på hästryggen. Annars har jag idag varit sällskap en stund till min systers stortjej som äntligen efter sex månader kommit hem från lasarettet, hon tillfrisknar som bäst hemma. Som skönt att hon är hemma igen. Livet förändras och vi med. Det är så sant som det är sagt! Väntar på att få besök av goda vänner så vi får surra, är länge sen så nu behövs det . Ska planera en utflykt också är tanken.

Igår var jag på vinlotteri och fick gofika, vann inget men var nöjd med en trevlig kväll! Efteråt hann vi spana i färska spår, Sivan var 'djuriskt' intresserad och det var 'dödligt' spännande. Även om vi bara fick spana på spåren. Spår efter vad? Ja gissa det ni!




sköna söndag igen

Jag har haft en lång skön söndag med promenader i -28graders kyla

läst min bok om samtalsmetodik, sovit en stund, läst lite mer, gått en promenad till med dogsen, stackarna som fryser rejält om tassarna, läst lite till, beställt middag med kocken Frasse, läst lite till och nu inmundigar jag kalasgoda cupcakes som dottern och hennes b.f. vakat i dotterns julklapp av moster & co cupcakesmaskinen, till tonerna från så ska det låta där idolerna Samuel Ljungblad och Lisa Nilsson deltar.

I andra laget deltar Patrik Isaksson och Shirley Clamp. En kalasdag med andra ord. och jag kan bara säga att det är hur intressant som helst med kursen jag läser nu - arbetspsykologi :-D

lördag = skön dag

Härligt med såna här dagar- lite smått ladda batterierdag, morgonprommis m hundarna i -20 g. Helt okej med tanke på att det varit betydligt kallare de senaste dagarna. Sen långfrukost m dottern då vi gjorde juice i råsaftcentrifugen - supergott och supernyttigt. Sen gymmet en timme m mellansonen, snabbshopping och så småningom landade vi på ishallen där vi fick njuta av en spännande match som slutade m vinst efter förlängning och straffar, såna matchavslut är vi inte vana vid. Storkillen gjorde illa foten, men det ger sig nog. Mellankillen ska t Umeå i morgon och spela sin första match på 2 månader. Såret är inte riktigt läkt men vi/han chansar. 
Väl hemma hade maken startat m middagen som vi sen njöt av innan vi ramlade ner i soffan... vad vi åt? Bli inte avis nu, men det var helt enkelt - jättegott!!! 
 
 

Trevligt att minnas

I min ålder när de grå håren blir alltmer svåra att dölja för omvärlden, glasögonen oftare måste sitta på näsan, broddarna sitter på fötterna när det är halkigt, minneslapparna tenderar att tapetsera väggarna o.s.v. så känns det rätt okej att kunna svara på frågan; vad gjorde vi då? Vilket år var det? Vilka var vi med då? Var åkte vi på semester då?
Det är något som är rätt enkelt när jag har bloggen att gå tillbaks till. Vilket nu under de senare åren inte är fallet. Så jag tar ett litet nytt tag. Att försöka - så gott jag kan - uppdatera så jag kommer ihåg om tio år att vi firade nyåret på Folkets hus med människor, som jag inte vanligen firar nyår med. Trevligt var det och skönt var det att gå hem rätt tidigt så jag var pigg och fräsch på nyårsdagen. Som jag ändå tillbringade i soffhörnan framför tvn.
Julen- firades med mor och syster med familj samt med svärfar och systers svärmor. Trevligt och mysigt massor med god mat och en del tomteskjutsande blev det eftersom mellanbarnet hyrde ut sig som tomtefar.
Trettondagshelgen åkte jag till Marsfjäll och firade kusinens födelsedag med hennes vänner och familj. Mycket roligt och en fantastisk anläggning väl värd ett besök eller flera!
Nu senaste helgen åkte maken jag och mellanbarnet ner till Växjö, anledningen? Jo studier och jakt. Det gick bra både och. Redovisning och föreläsningar varvade med jakt och umgänge med trevliga människor i massor.
I övrigt så gäller arbete, plugg, familj och vänner samt lite träning för oss alla i olika former.
Precis som vanligt.
Just av den anledningen - alltså resan hem från Växjö och allt annat - så känner jag mig lite urlakad just nu. Lite sådär lagomt out of order. Men jag tar en paus i kväll från allt och hoppas och tror att de ger sig. Siktar på lite träning på gymet i morgon, uppladdning av hockeykiosken för match på lördag, arbete och lite plugg samt förstås fredagsmys med La familia. Det blir nog bra. Jag ska förresten läsa lite ur min psykologibok Psykologins grunder - endast 766 sidor men det är intressant! Än så länge bör tilläggas!
Så over and out!

Måste bara skriva så jag minns!

Söndag den 24 November.
Dagen med stort D
Dagen som vi kommer att minnas för alltid.
The big Special Day.
 
MellanK ramlade ner i gropen på macken.
Smörjgropen.
Landade först med smalbenet på sargen.
Hasade sen ner baklänges.
Höll ut armarna och blundade.
Landade på fötterna.
 
Benet sprack, blodet rann, pappan skrek efter silvertejp.
 
5 stygn och ett ont ben.
 
 
 

Känslan

Känslan av en ny ytterdörr, lite kan göra mycket på en liten stuga i skogen.
Känslan - när man har ett gigantiskt släpvangslass med ved som man tillsammans med maken kastar in och travar i vedboden. Svärfar som inte är purung eller allra mest pigg hjälper också till efter förmåga. Småprat och fylld vedbod lika med värme gånger flera. Skönt.
Känslan - när man efter detta jobb, sitter framför den varma brasan vid eldplatsen och grillar, stora sonen kokar kaffe,vi fixar varma mackor, njuter, umgänge, prat. förnöjsamhet över värme, ved, kaffe och god mat. Lågorna i elden, knastret. Där ville jag sitta länge. Inte stressa vidare utan bara sitta. Njuta av nuet.
Känslan när man efter en skön helg i Sörlidbäcken landar hemma, lastar in, känner sig trött, öppnar kylskåpet för att packa in maten MEN där ligger en läsk och har droppat ner HELA kylskåpet, bara att börja torka, ropar på stora sonen som hjälper till... känslan av att kunna hjälpas åt. Mellansonen hjälpte pappan med plåttaket under tiden.
Känslan när man kommer ner och slutligen ska in i tvättstugan- så har dottern tagit hand om tvätten, hängt, vikit, och lagt i nytt.
Känslan när man står i duschen i varmt vatten och njuter av att kunna duscha när man vill, varmt vatten bara att vrida på kranen. Efter en helg i stugan i skogen utan rinnande vatten, toalett, ström... då är man nöjd med såna saker.
Känslan när man kommer att tänka på systerdottern som befinner sig på rehab på sin väg tillbaks till ett vettigt liv.
Känslan av att jag har mycket att vara tacksam över.
Tacksam för det jag har, varje dag. Och en strävan och önskan mot det jag inte har men önskar få, sträva och önska- Det får man för tankar gör underverk.
 

Snöflingor i luften!

Sist jag skrev fick ni varma långa sommarkramar, nu flyger snöflingorna omkring i luften. Kände att jag måste skriva lite, är så mycket jag vill ha kvar i mitt minne som händer just nu.
 
Eller - inte just just nu, men nu mitt i livet. Jag har - sen sist, börjat studera, läser ett program i Växjö på universitetet som heter Ledarskap och organisation. Är så spännande och roligt så jag vill inte missa en minut. Enda nackdelen är avståndet inlusive att det är träff en gång i månaden- I fyra år. Det blir mycket resande, tåg, flyg, buss, bil.Jag läser på halvtid så jag jobbar också som vanligt. Men försöker, försöker väldigt hårt, att dra ner på andra uppdrag. Eller kanske inte uppdragen i sig, men jag har väldigt lätt att säga - det fixar jag! Det går fort! Och sen sitter jag med massa uppgifter att göra på lite och ingen tid alls. Och jobbet - det är så roligt att jobba också! Jag skojar inte. Inspiration i massor. Och lite tid. Men jag bevisade för mig själv och mina kurskamrater att jag kan fokusera och har hög stressfaktor, då jag kom på tredje plats av femtio pers när vi hade en tävling. Jag vann en chokladbit och kände mig rätt nöjd. Tills jag tänkte efter - det kanske inte EGENTLIGEN är positivt att jag fixade den där tävlingen... det kanske talar om nåt som jag borde förstå... Men jag tar det positivt. Tror jag ;-)
 Och fokuserar på nästa uppdrag eller uppgift.
Och annars så håller barnen på med sitt, skola, träningar, nöjen och massa annat. Mamsen är på utlandet och kommer hem i veckan efter en månad på bortaplan. Vi längtar massor!
Har ju passerat en älgjaktsperiod, jag har nog aldrig någonsin jagat så lite som i år, har ju varit med på sidan av och hållit mig väl underrättade med vad som hänt, men jag har fått prioritera lite annat. Men på radion var jag - som vanligt, nästan. De ringde på älgjaktsmorgonen och ville prata lite allmänt om jakt och familjeliv.
Jakten för familjemedlemmarna har gått trögt. Väldigt trögt då älgarna inte vill stå för hundarna, inte bara våra hundar som har problem så det är nåt - i luften. Björn har vi på markerna men jag vet inte om det är hela förklaringen, nån skyllde på thailändare och bärplockare. Jag vet inte, kanske andra, sydligare, varmare vindar. Nåt har det varit i alla fall.
Måste bara berätta om söndagen, helgen spenderades i Växjö med kurskamrater, trevligt har vi, håller på att lära känna varandra och det är inte så snabbt gjort när man är femtio pers. Varmt och skönt var det, uteservering på kvällen med varma filter och stadsliv. Föreläsning på lördagen och så lite shopping innan kosan styrde hemåt. Tåg från Växjö till Alvesta byte till Tåg från Alvesta till Linköping byte till tåg från Linköping till Västerås, byte till tåg från Västerås till nattåg till Umeå. Kom fram kl 06.45 på morgonen. Taxi till flygplatsen och in i bilen för att starta hemfärden, som gick i strålande sol, 5+grader, stilla vatten, orangea och gula träd med höstkänslor i massor. Telefonsamtal till familjen som var ute och jagade, rusade in hemma och bytte kläder till utekläder för att kl 09.45 sitta ute i skogen och lyssna på älgjägarna. Härligt med kontraster. Och egentid på resan.
 
Så det är mitt liv just nu, läsa böcker, fackböcker om organisationsteori, att skapa effektiva team, socialpsykologi m.m. och så skriva skriva skriva massor med uppgifter. Och jobba - härliga tider strålande tider.
 
Jag mår bra! Kram på er alla!
 
 
 
 
 

Hoppfull och eftertänksam

Hej där, förstår att det tagit lång tid och att väntan kan vara jobbig. Eller jag vet att det är så, för nu har jag väntat och funderat och undrat och tänkt och väntat igen. Och det ser hoppfullt ut. Det kommer att ta enormt lång tid och det kommer att gå upp och ner sen vet vi inte riktigt vilka och om det blir någon konsekvens men det kommer att bli rätt okej - hoppas vi i alla fall.
Skriver - inte riktigt öppet men jag tror ni förstår.
 
Jag kan säga som så att -
Jag beundrar min syster så enormt mycket- hon är fantastisk.
Jag är glad över tillfälligheter och omständigheter som ibland står rätt i stjärnorna- eller hur jag ska uttrycka mig.
Jag är tacksam över vilken fantastisk vård vi har i Sverige, trots semestrar och lågbemanning så är ni helt fantastiska ni som jobbar inom vården i alla olika instanser med alla olika uppgifter. Helt fantastiska!
Jag är även så tacksam över all omsorg och omtanke och medmänsklighet som finns runtomkring oss.
Och det känns rätt skönt att kunna vara tacksam över så små saker som ett argt och irriterat ögonkast, en ordstorm såsom att "det vet du väl att man får visst fuska - det har du lärt mig- bara man ber om ursäkt efteråt och drar en förlåtramsa!!!" att även få vara tacksam över humor, skämt och skratt. Och tårar. I massor. Mina och andras.
 
Så det vill jag säga, var irriterad och arg ibland - absolut. Men stanna sen upp och var tacksam när du kan - över det som du faktiskt har, det som du kan, det som finns där nära. Som att kunna andas friskluft. Att kunna plocka ett hjortron och stoppa det i munnen och njuta av smaken. Att kunna gå över en åker och njuta av blommorna och stråna som finns omkring dig. Till och med njuta av ett stökigt rum eller högljudda barn. För då finns de där. Då finns du nära.
 
Sköt om er alla i massor och varma långa sommarkramar!
 

Återkommer

När vi vet något. Just nu är det stabilt. Håll alla tummar, tänk positiva tankar och be böner om ni så känner. Det är en lång resa och det enda vi tänker är kärlek.

Hysteriskt!

Fick rusa upp och väcka sonen - helt hysterisk morsa som jag var- och be om hjälp att ta ihjäl skatungen som flaxade omkring skadad på vår bro. Jag är livrädd - som nu många av er vet - för fåglar och den gav mig nästan en infarkt när den satt på bron då jag skulle ut i morse. Jag grät, stampade fötterna och skrek åt sonen att han måste hjälpa mig. Yrvaken hjälte klev upp ur sängen och tog hand om situationen med en sopkvast och en fjärilshåv.
Hjärtklappningen satt i länge efter vill jag lova.
 
Annars så är ordningen återställd  hos oss, alla barnen är på hemmaplan efter fullgjorda veckor på plantering och ridläger. Allt har blivit som vanligt, disk överallt, popcornskräp på soffan, smulor och spill på diskbänk och köksö. Brottningsmatcher efter maten och igår vann jag över den äldste. Det är minnesvärt och kommer inte att hända många gånger till. Brottningsmatcher med en 17åring och en 14åring är rätt drygt när de är välväxta och tränade. VIlkte inte gäller mamman i huset. Men de är hemma igen och modershjärtat är ändå rätt nöjt.
Även om modern i huset försöker ställa liiiiiiiite krav på ordning och reda- löning på fredag.
 
Och på tal om fredag. Till helgen är årets skitigaste helg- swampsoccern startar. Stora killen har redan varit ner och "tjyvtränat" i gyttjan, mellanbarnet och förmodligen det yngre tänker ner ikväll och prova.
Det drar i myrtarmen för dem.
 
Nu åter till arbetet. Ha en härlig dag allihopa!
 
// stannapAnna
 
 

En bättre människa

vill jag gärna bli. Jag är rätt okej, jag vill bara inte fastna i det för jag är inte så bra så att jag inte kan bli bättre. Jag vill kunna mer, förstå mer, vara mer. Med ödmjukhet vill jag förbättra mig själv och mitt liv. Hela tiden.
Lära mig. Jag tycker inte alltid att andra människor runt omkring mig gör de rätta valen, har den rätta attityden, tänker och agerar på det sätt som jag skulle önska. Men vad är det som säger att jag gör det rätta. Jag gör det som min ryggsäck med mina erfarenheter säger är det rätta. Jag agerar efter vad jag tycker och tänker. Det är inte alltid rätt men det är enligt mitt tycke. Och om jag lär mig så utvecklas jag. Och det jag vet med säkerhet är att den enda människan jag kan förändra är migsjälv. Så jag jobbar på utveckling och lärande. Och jag försöker ta till mig och lära mig av andra människor - för ni är så många som kan lära mig så mycket!
 
Så vill jag bara säga att min helg har varit superbra- trots solens frånvaro och regnets in allra högsta grad närvaro så har jag haft en kanonhelg. Med mycket film, bokläsning, tv, umgänge med nära och kära. Kramar och mys.
Jag har ägnat mig åt själavård. Härligt! En underbar alldeles lagom midsommarafton med helgrillad vildsvin, älg och gris massor med goda tillbehör, gott vin, goda vänner och lekar. En natt i husvagnen med regnet som smattrar - eller snarare dånar mot husvagnstaket. Så härligt - jag bara njöt av nuet.
 
Har nu en arbetsvecka framför mig då jag och maken huserar själv här hemma med alla hundar. Alla barnen är utflugna, killarna drar in pengar på plantering och liten kärlekstjej är på ridläger i grannkommunen. Så skoj för dem och rätt ovant för oss. Men vi ska försöka umgås lite mellan jobbvarven hoppas jag :-)
 
Och så laddar vi för en härlig helg med Storumandagarna och trevligheter i massor!
 
C Ya!
 
 

Reflektioner

Man.orkar.inte.ta.skit.hur.länge.som.helst.
 
Jag är rätt mör i min halsgrop där nu hjärtat vilat ett längre tag. Jag har varit rädd, ledsen, arg och besviken.  Hjärtat i halsgropen och förberett mig på att det kommer att förändras. Men det kan ha gått vägen. Men som sagt, jag har träningsvärk i halsgropen och ont där hjärtat brukar sitta i vanliga fall, efter att det nu varit ur läge och i kraftig obalans ett längre tag.
Trodde jag hade saker och ting med livet som mig under kontroll men - se det kan ändras fortare än man tror. Och. Det är inte över än. Men det kan bli okej ett tag.
Som nån klok författare sa i en bok jag lyssnar på när jag går mina promenader just nu - kom ihåg att det krävs en till synes hopplös situation, för att ett under ska kunna ske. Och. Så är det kanske.
 
Jag tar en sak i taget, en dag i taget, ett andetag i taget. Och jag fixar det. Som jag brukar. Jag vet det, jag måste bara låta mig falla ett tag, vila lite i mossan som jag ramlat på för att sen resa mig och borsta av mina knän och gå vidare, en erfarenhet rikare, en kunskap rikare. Och så vet jag att den där vägen, den där roten och den stenen, är inget att lita på, de får jag akta mig för att snubbla på. Och man blir trött av att falla mycket när man går en kortare bit. Men som sagt. Jag reser mig. Jag känner det redan.
 
Jag har skickat in kompletteringar till mina ansökta program på högskolan. Ska jag gå eller inte? Ja det får vi se, men just nu känns det som jag gärna går.
Nåt i alla fall.
Just nu känns det också bra att ha ett roligt arbete med roliga arbetskompisar, goda vänner, mina hundar och framförallt min familj som jag kan vila mig i att få vara med.
Samt ett roligt projekt med vårt utegym som förhoppningsvis är igång nästa sommar.
 
Nu- ska jag jobba! Ha en fantastisk dag alla fina människor!
 
 
 

B och vinlotteri med ladies

Hä ä som int som he bruka. Gick ut med Sivan nyss, hade på mig byxor, jacka och saknade mössa och vantar, det blåser och är endast ca 8 g varmt. Liten Kärlek hade lovikkavantar på sig på skolan. Igår och två veckor dessförinnan har vi gått i shorts, solat, badat, njutit av 20-30 gradig värme och nästan försmäktat ibland. Men som sagt - nu är det som vanligt - egentligen.
Har haft trevliga ladies här ikväll, vinlotteri stod på schemat. Mejan vann och vi andra försvann, fika och trevligt umgänge är dock inte fy skam.
Arbetsdagen har varit sisådär då åskan slog ut två av våra datorer och en switch som kopplar samman allt. Tänk vad beroende man är av datorn. Och ja framförallt internet. Bokföringen gick ju att pyssla med och som tur var jobbar jag med en fritidsdatatekniker som löste problemet efter en hel del grubblande.
OCH b i överskriften, det betyder - B i Engelska 6 och B i matematik 2. Känner mig rätt så nöjd med detta då betygsskalan är e för godkänt, sen blir det d, c,b och högsta betyget man kan få är a. Och kan tänka mig att det blir en fortsättning på pluggeriet då jag finner det synnerligen tillfredsställande med dessa utmaningar. Ska försöka hålla i med engelskan så jag köpte mig en bok på engelska som jag ska försöka börja tugga mig igenom ikväll. Hungergames. Spännande att se hur det fungerar.
Och annars då - det händer en del - precis som det brukar.
Häv ö najs däj.

Feeling good!

Har avslutat läsåret 2012/2013- hoppas jag. Gjorde nationella provet i Matematik 2 i fredags och nationella provet i Engelska 6 idag. Hoppas ha klarat av dem med godkänt så jag kan lämna det och gå vidare. Tror att det ska ha gått vägen. Sen fick jag delta och ha trevligt på Företagargalan i fredagskväll - trevligt så det förslår att träffa folk och roa sig en stund. Lördag ägnade jag åt att fylla år med tårta, blommor, buller och bång. Sådär lagomt i alla fall. Känner mig tacksam över de goda vänner och min fina släkt som jag har äran att få dela mitt liv med och som kommer ihåg mig en sån dag. Solen sken och vi fick sola och fika ute på uteplatsen. Mys hela dagen lång. God middag som avslutning på dagen. Jag var rätt så trött efter fredagens galej så jag kände mig lite sliten. Men men. Söndagen ägnade jag åt att försöka läsa, har haft rätt fullt upp under de senaste veckorna - eller hela terminen egentligen- med att försöka rodda ihop livet med läsning, familjen, jobb, fritidsintressen, ett par styrelseuppdrag, andra förtroendeuppdrag och mina hundar. Men det går. Och har gått.
Hann även med att besöka vackra Blaiken och gratulera en 70-åring som inte ger sken av att vara 70 år fyllda. Så skoj att träffa folk man inte träffat på länge och att få njuta av den vackra platsen samt trevliga människor.
Tack för det!
Söndagkväll tillbringade jag till en del i bilen på älgspaning igen - ingen älg den här gången men en utflykt på markerna innan jag tog läxan med mig och gick isäng.
Idag har jag som sagt gjort sista på skolan - hoppas jag. Och sen blev det fika med en god vän som fick skjutsa mig fram och åter med barn som skulle än hit och än dit. En skadad ung fröken Ludvigsson fick vi hämta hem som fått en häst på foten. Foten blev blå så fru doktorn tyckte det var en oartig häst som lämnade ett sånt avtryck. Inget brutet och fröken Ludvigsson har nog somnat med foten inlindad i högläge. I morgon väntar praktik på Friseringen som ligger nästgårds och sen drar vi till Umstan på ett litet trevligt uppdrag. Ska bli spännande. NU ska jag leta åt sängen med en bok i högsta hugg. En roman utan något som helst skolaktigt över sig ska hamna under mina ögon. Jag ska njuta !

Nora- Stockholm-Storuman

Har hunnit vara på en snabb och rolig resa till Nora för att besöka jaktkamrater, mycket trevligt och roligt, de bodde fantastiskt fint allihopa - nackdelen var deras ständige granne -vargen med familj. Jag skulle verkligen inte vilja bo där med mina hundar... Under den dag vi var där blev en älg riven av vargen... hurvas.
Sen blev det Stockholm, Vasamuseet, Globen, HockeyVM och mys i massor med familjen. Gick bra att ta sig dit och hem, bodde bra, ingen shopping alls förutom en kalksten till Liten Kärleks Hamstrar samt lite badsand.
Annars strosade vi, åt glass, åt mat, glodde på hockey och Amy Diamond. Åkte tvärbana och färja.
När vi kom hem hade det vart skitväder här och vi hade kanon. Måndagen åkte jag på Arbetsmiljökurs eftersom Arbetsmiljöverket varit på besök. Har jobbat frenetiskt med Arbetsmiljöstrategi och arbete, tror nu att jag är klar så vi är på gång, men man vet aldrig. Återbesöket får tala om hur vi ligger till.
Har även hunnit plugga massor, men känner mig superstressad och oförberedd på de nationella prov som äger rum på fredag ( Matematik 2a) och Måndag (Engelska 6) Jag gruuuuuuuuuuuuuuuuvar. Känner mig så oförberedd och dagarna har för lite timmar, jag tycker jag sitter med näsan i böckerna jämt, får ta mig en paus ibland och kasta upp några gardiner eller putsa nåt fönster bara för att bryta av. Hjärnan kokar tror jag ibland. Men som sagt, jag stressar.... upp mig själv. Det är en del av min utmaning - att stressa lagomt.
 
Ska ju umgås med massa trevligt folk på fredagkväll på företagsgala - superskoj, ska fylla år, ska baka till vårsoare, ska fira morsdag, ska .... massor. Men jag tror värst är att jag gruvar mig och stressar upp mig själv. För jag hinner. Det gör jag ju alltid.
 
Har hunnit göra sommarschema och om allt går vägen så blir det två veckors ledigt med familjen, en vecka ytterligare för mig och två av barnen, och ett besök på Fävikens jaktmässa är inplanerat.
Känns gött. Har ju sökt skola sen i höst så vi får väl se vad det innebär. Om det blir nåt av - annars läser jag matte 3. Nån utmaning ska jag väl ändå ha va? Nytt ansikte på jobbet ska vi ha så småningom. Blir bra trevlig tjej.
I söndags var jag och sönerna ute på älgspaning/ övningskörning. Två älgar fick vi korn på och en kvist med tallbarr. Tallbarren ska jag dricka upp efter ett tips på fejjan där nån sa att de slapp allergin sen de börjat dricka vatten där det legat tallbarr. Så håll tummarna att det nu ska fungera!
 
Nu ska jag leta reda på kudden med English 6 Focus writing preparation material i mina händer - framför mina ögon tills jag somnar.
Ha det gott.
 
Stannapanna
 
 

Härliga underbara vara

Har haft en superhärlig vecka! Med allt som är viktigt och hör till. Umgänge med familj, goda vänner, ätit gott - massa grillat bland annat, njutit av fint väder och dåligt väder då vi fått kura framför kaminen Fått jobba en hel del och skratta i massor med. Jag hann till och med gå ut på uteplejset nr ett trean och ha en roligt stund där :-) Och i helgen har jag fått vara helt själv hemma och haft massor med kvalitetsegentid- värt hur mycket som helst. För man saknar. Saknar sin man och sina barn, hundarna och väsenet de för när de är hemma, gruset på golvet ochde smutsiga glasen på diskbänken. Nåja vissa saker saknar man mer och andra mindre.
Men det har varit en skön helg. Jag fick ägna fredagkväll och lördagkväll åt vad jag ville, jag såg på hockey, gjorde den mat jag ville, läste lite engelska och lite matte. Jag hann gå till min fina mammsegull och vi följdes åt till systeryster en stund. Det var mys på hög nivå.
Att jag dessutom fått njuta av en Löp och walkhelg med Uman Puls och massor med energipåfyllning i dagarna två med intresserade och intressanta människor var en rejäl bonus. Jag trodde verkligen inte jag skulle tycka så mycket om det. Jag är fascinerad, förundrad och glad över alla duktiga människor som finns alla ledare, kunniga och intresserade människor som delar med sig av allt de kan och alla som vill delta vare sig vi är på gym eller på andra pass av annan karaktär. Som bor nära här och kan förmedla massor. Att till och med jag som inte är tränad och inte springer utan bara walkar kan hitta och få ut en hel del av en sån här helg är ett bra betyg. Så nu är det bara att fortsätta med det jag önskar. Att hitta(planera in) tid och motivation.
Att jag avslutade helgen med att ta en promenad på en timme räknar jag med som en start, distanspass kallades det, vad jag förstår.
Nu blir det Annika Bengtsson och jag en stund!
 
// Stannapanna
 

Skitsnack!!!

Nu rusar tiden fram igen, snart är det sommar och sommarlov, vet inte hur jag ska hinna hänga med. Men härligt är det, trots att snön tinar och skoterturerna i det härliga soliga vårvintervädret är slut. Kanske jag hinner ut och njuta av en dag i solen på renskinnet på snön - men bara kanske. Beror på om det blir sol snart, är som regnigt nu. Otur för maken och sonen som var tvungna att ge sig ut på skoter upp på fjället för att bogsera hem skotereländet som blev kvar där igår då de var på uppdrag igår Sonen och kompis alltså.
Är som standard den här vintern att vi gett oss ut med 3, 4 eller 5 skotrar och kommit hem med - på sin höjd två, ibland bara en. Men det är väl så det kan vara ibland. Och sånt vi lär oss på... Inte jag men de som mekar.
 
Annars då, maken har hunnit fylla år, trevligt med fikagäster och lite tårta. Och innan han fyllde år bakade jag lite - sånt som hör till ett kalas. Medans jag bakade började maken tjorva med vårt avlopp som varit halvtätt senaste tiden. Hur lätt är det att baka när man inte får spola vatten - jag bara frågar?!?! Men det gick. Och maken tycktes få upp avloppet.
MEN det fick han inte visade det sig igårkväll då maken - han som har arbetsuppgift som snickare, rörmokare, lite lättare elektronisk mekaniker, bil och skotermekaniker- hade mage att befinna sig på jobbet.
När det började rinna vatten bakvägen och upp i köksavloppet, genom röret,i diskbänken. OCH dessutom i toaletten, genom avloppet i handfatet på toaletten ut på golvet i köket och i toaletten - ja ni vet. Då hojade jag till macken och maken och bytte av honom: Maken rörmokare fick jobba flera timmar för att få till detta. Och jag lovar det luktade INTE hallonbåtar när jag kom hem. Utan en helt annan odör som maken skurat i vild förtvivlan för att få bort - vilket inte gick riktigt bra.
SÅ min kväll ikväll har bestått av att vaska och moppa och dränka in golvet i källaren med klorin för att få bort den äckliga odören som var där nere. Så nu luktar det badhus och håll tummarna att det fortsätter göra det.
 
Nu hoppas vi att vi får fira valborg i lugn och ro. Maken jobbar och vi får sköta oss själva till kl 20. Det ska nog gå bra.

Här var det lugnt!

Men det beror på att det snurrar på i verkliga livet, har hänt massor senaste veckorna. Jag skrev nationella, gick väl okej, jag är inte nån matematiker så sant som det är sagt. Men jag gjorde det i alla fall. Jag har sökt skolor men vet inte om jag egentligen vill gå, så vi får väl se vad som händer - beror på var jag tar mig in och hur saker och ting utvecklar sig. Jag har varit ute och åkt skoter, haft ont i ryggen och inte kunnat vara ute på skotern. Jag har försökt läsa och plugga - ibland är det svårt att prioritera men det går skapligt. Har en fantastisk familj och suveräna vänner omkring mig så jag stannar ofta upp och bara tänker - att jag älskar livet - här och nu!
Förra veckan tillbringade jag två dagar i Sundsvall med min fina mamma och söta mellanbarnet hos fina människor.
Mellanbarnet praktiserade på ett labb som ägs av SCA... Han trivdes som fisken i vattnet och hade skött sig bra. Mamsen och jag hann gå rundor på Birsta, på stan och ta det lugnt. Jag hade med mig läxböckerna så jag fick lite sånt gjort. Lördagen spenderade jag på ett liggunderlag på fjället dit vi tog oss med skoter och där vi njöt av varma klämmackor och solen. Kvällen tillbringades på en välkänd altan i glada vänners sällskap där vi fick njuta goda tårtor och gott vin. Dagen idag har spenderats med att städa och röja, läsa och plugga, grillat nån korv och tvättat lite kläder. Känns bra att vi har lite struktur här hemma, att skotrarna börjar ställas undan och cyklarna plockas fram. Sivan har haft egentid med moster i stugan i Joeström- kan säga att jag är lite avis, jag skulle också vilja vara i Joeström, men det blir när det finns tid för det.
Annars så planeras för ett spännande projekt som jag hoppas går igenom, ett annat projekt är Löp och walkhelg d 4-5 Maj som det jobbas för, Hockeyn jobbas det för, Jakten jobbas det för. Händer mycket på många plan. Men det är tjusningen med livet, att det händer saker. Och att man får njuta av här och nu mellan varven, av sitt jobb, av sina vänner och familjen, av sin tid med sina intressen.
 
Nu ropar sängen på mig så jag ska orka med morgondagens innehåll. Ha det gott!
 

Hello diary!

Jag älskar livet, jag älskar min man, jag älskar mina barn som livet självt!
Härliga dagar ute med familj och vänner, slalombacken, skotern, elden, chokladen. Mmmmm jag älskar ...
Härliga ungar har jag som också älskar härliga dagar ( och sin mamma, pappa, syskon och livet självt ;-) Fast de uttrycker sig inte alltid i dem termerna ;-) ) I alla fall har vi haft en helhärlig helg med massor med skoter, fiske, friskluft, sol, snö-lapphandskar. Nu laddar vi för en minst lika härlig påskhelg.
 
Har varit och hälsat på fina släktingarna på pappsens sida ikväll. Så mysigt att fika, surra och prata en stund. Man glömmer tiden när man får en sån stund. Pappsens faster berättade minnen om min pappa som växte upp i stort sett hos sin farmor och farfar eftersom min farfar hade TBC och min farmor fick jobba. Och som vi sa - det fanns inget dagis på den tiden. Så han bodde hos sin farmor som det finns en hel del att berätta om. Men just i det här fallet, den här berättelsen så ville inte Emy-Kristina lämna min pappa själv- hon ville ha uppsikt så han sov i köket i en spjälsäng. När han skulle sova la hon en vedklabb under ett av benen på sängen, vaggade den och läste August och Lotta för honom. När han då ville gå i säng så - bad han om "veklabben, August och Lotta".
Han skulle också sjunga en julvisa för sin faster som har ett dubbelnamn men han sa "faster Anna" till henne. Så julvisan han sjöng far "HosfasterAnna Davidsson" (Hosianna Davids Son) Min söte lille pappa med lockigt hår och lite småkrallig.
Sen berättades om färden till fäboden. Man kunde cykla tills det var ca 2 km kvar till fäboden då fick man gå efter en kostig. Min lille pappa som inte var så gammal fick åka med sin farmor i barnsadel på cykeln, när de kom och skulle gå efter stigen så kämpade han väl på sådär som barn gör men eftersom han var lite krallig blev han fort trött. Hans farmor Emy-Kristina hade uppmuntrat honom och peppat honom sådär "Men nu var du duktig Ronny som tog dig över den där tuvan, det där gjorde du bra!" Då hade min lille söte pappa sagt "För dig fammo kan jag gå ända till helvitte"
Jag måste skriva ner detta medans jag minns så mina barn har en chans att veta och minnas. Jag vet ju en del vad han berättat, han älskade sin farmor och J-O Johan Oskar Hedström. Där han fick tillbringa en stor del av sin barndom. Han berättade mycket gott om dem och om sina fastrar som också bodde hemma och hjälpte till att ta hand om honom.
Tänker att det kan vara gott att veta hur man levde förr, hur det var då - innan tv, telefon, dator. Även fast jag är rätt säker på att det är svårt att föreställa sig hur det egentligen var.

Nu ska jag läsa igenom min Engelska för i morgonbitti är det lektion. Och på onsdag är det matte- sen är det påsklov - från just det. Lördag d 6 ska jag skriva nationella - håll tummarna!
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0